De gav mig den där härliga känslan av att bara leva, här och nu. Att sitta där i skogen, med en varg bredvid mig, är en upplevelse som inte går att beskriva. En närvaro där samhörigheten inte baseras på ord, men på förståelse som står utanför alla mänskliga kommunikationssätt.
Nu i efterhand tänker jag på fotografen Gregory Colbert. Han insåg det för längesedan, jag insåg det för en vecka sedan. http://www.ashesandsnow.org/en/index.php?page=/portfolio/
/Struttu
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar