Rolig spelkväll och en vit fest

I helgen var jag och grabbarna hemma hos Jenny o Frederic. De hade ett sällskapsspel de inte hunnit pröva, och några gamla som jag aldrig prövat. Det blev alltså en rolig kväll. Vi spelade "Cluedo", där man ska lösa en mordgåta. Alla satt och funderade, studerade sina privata anteckningar, hummade, och tittade intensivt på spelplanen, där alla mordvapen och misstänkta fanns placerade. Till slut blev det Frederic som insåg svaret. Alla vi andra sa, att "jamen DET hade vi också räknat ut.. iallfall att det var ljusstaken som var morvapnet, det visste vi ju." Nej, det var bara Frederic som, förutom att använda de öppna ledtrådarna, även kunde inse hemliga ledtrådar utifrån andras agerande och val av placering på spelplanen. Det är inte ett lätt spel. Det gör det desto roligare!

Jon och Robin hade kul.

Sedan spelade vi "Vilda gester". Ett spel där man endast med rörelser och ljud, ska få sin lagkamrat att inse vad man menar. Jag och Jenny vann spelet, då vi samarbetade snabbt och var tydliga i våra charaduppvisningar.

Jag och Robin fånar oss lite. Fånerier hör en rolig kväll till.

Apropå Robin. Honom har jag känt sedan gymnasiet. Men det var inte förrän flera år efter vi slutat gymnasiet, som vi egentligen började umgås då och då. Jag minns en rolig händelse från gymnasietiden, då Robin var med.

På en engelska-lektion skulle vi intervjua varandra på engelska. Detta skulle ske inför de andra, som en slags redovisning. Grejjen var att man inte fick förbereda sig, utan man skulle bara ställa upp sig två och två, varav den ene ställer enkla frågor, och den andre besvarar dem. Enkelt om man kan någorlunda bra engelska. Såhär lät det när jag och Robin ställde upp oss:

-How old arj joo?

-Äjjtiin. No, seventeen!!

-And whatt aj jour fäjvorit sabjekts in skool?

-Ehh... gympa

-Men va fan..

-Men jag vet ju inte vad det heter på engelska!

Alla skrattade, och läraren undrade väl lite smått, om vi inte tog det på allvar alls.

Det undrar jag med. Men ett roligt minne är det.

I Lördags var jag på "White party", iförd helt vita kläder från topp till tå. Det var en utmaning för mig som nästan aldrig har vitt på mig, att rota fram en vit mundering, men jag lyckades.

Sandra, jag och Martina

Sushi följde med och busade.

/Struttu

Cirkuskonster och jitterbugg

Jag och Caroline har äntligen kommit iväg på cirkusövningarna som vi läste om för nästan ett år sedan. Den säsongen kom vi aldrig dit, vi hade helt enkelt inte tid. Och den kvällen vi hade tid, hittade vi inte dit. Men nu!


Lokalen, som ligger i gamla fängelset, hyrs av en entertainment-grupp varje tisdagkväll, och de bjuder in ungdomar till att delta i cirkusövningarna. Det är gratis och jättekul!

Jag och Caroline gjorde stod på händer, cyklade, jonglerade, och gjorde olika akrobatiska övningar.



Jag flyger lite.

Vi förbereder oss för en rolig akrobat-posé.

Voila!

Caroline klättrar på oss.

Jag klättrar på folk.

Paul har roligt åt oss.

Jag o Paul prövade en liten mini-cykel.

Jag jonglerar.

Apropå rörelse. Det roligaste sättet att röra sig på, tycker jag är genom dans. Det är kul att se dansuppvisningar, även fast jag hellre svänger de lurviga än att bara titta på.

Här syns medlemmar från West Coast Jitterbugs. Ibland har de prova-på-kvällar, så kika in på deras hemsida http://www.wcj.se/

/Struttu