Mycket annat har hänt. Har träffat lite nya människor, fina människor som det var lätt att prata med. Det känns skönt att kunna sitta och snacka med folk och fullständigt tappa bort tiden. Jag känner mig så omtyckt. Och så har jag fått världens roligaste present från min bästa vän- ett tredimensionellt pussel som byggs ihop till ett kranium, den sjukt roligaste pysselgrejjen jag ägt eftersom jag samlar på döskallar!
Jag har också läst värsta boken, "De ovanliga" av Åke Mokvist. Och jag insåg, att såna människor som Sven Lyra, måste alltid, alltid få finnas. Annars är hela mänskligheten bara ett stort fiasko.
Min nyårskväll var mysig. Ordnade stor knytis med största gänget på länge. Alla blev görtrötta efter några timmar, ett tecken på att festen var hålligångig, alltså, ingen hade slöat direkt. Vi dansade, åt och hurrade tills vi stupade, och jag hamnade på den bästa platsen breve min vackra Elin, och min sötaste ängel Maria.
De somnade medan jag satt i mitten av dem och pratade med den finaste gofen jag vet, Henke. Och självklart var Urban där. De som inte träffat Urban, har inte fattat att hundar blir fetare ju mer man stoppar i dem. Och det bästa med Urban är att han inte skäller. För han är av tyg. De bästa hundarna är av päls, men nyser man av det får det bli tyg.
Galna Josefine och Victoria med festens vackraste leende, och såklart- Jonis.
Jag klädde mig i en skotskrutig väst för att va coolast på bilden, hah.
