torsdag 3 juli 2008

En älskling, några skuggor, och dans på stan

Nu när jag ändå är inne på ämnet husdjur (från förra bloggen) ska jag passa på att berätta om en av de finaste vänner jag någonsin haft. Han var en råtta med bruna, snälla ögon, som älskade att sitta på våra axlar och spana ut över rummet.

En oktoberkväll för 4 år sen, hade han levt färdigt sina 3 år, och efterlämnade sig en stor saknad. Han hette Tuffsenuffs.

Tuffsen, som vi kallade honom, var vänlig, godmodig, lugn och envis. Han tyckte mycket om att ligga i min famn och knapra på en morot eller nöt.

Sen var det dags att tvätta sig, för råttor är renliga djur. De tycker inte om att ha något kladdigt i pälsen. När Tuffsen hade putsat sig själv, brukade han grundligt rengöra mina fingrar också.

«¤» «¤» «¤» «¤» «¤» «¤» «¤» «¤» «¤» «¤»


Minns de gångerna vi lekte ute på gräsmattan på gården. Tuffsenuffs brukade lägga sig på den skuggiga sidan av min kropp och vila, tills han ville ta en springtur över gräset. Han var lite försiktig i början, och höll sig alltid nära mig. Och när han ville hem till sitt krypin med mat, då vände han nosen mot lägenheten och traskade bestämt framåt. Han visste alltid exakt åt vilket håll porten låg..

Saknar dig, älskade tuffs.

Nä, nu vill jag tänka på något roligare, än hur mycket jag saknar den grabben..
Skuggor är roligt. Speciellt om man kan fånga dem på bild.
Här är det två vänner som hoppar, och jag fotar mot en solig vägg.

Och här hoppar jag.


Dans är tycker jag också mycket om. I helgen samlades vi ett gäng och dansade "mitt på stan mitt på dan."
Jag i mitten med silverbyxor.

Sen var det utgång med grabbarna.

Mysig fest.
Jag lindade in Bernardo i plasttejp..


Följande förmiddag åkte vi till Alingsås på Hans Arnold-utställning. Jag fångade H på bild-
i en kvinnas hår.

Gick även på naturhistoriska museet. Såg en uppstoppad fågel, som antagligen dött av svält pga en näbb som växt snett. Stackars.

En händelserik helg, som vanligt. Det är då jag trivs bäst.


/Struttu